Senaste inläggen

Av Linda Täfvander - 19 oktober 2012 09:54

Nu har vi väntat sen 08.00 det var senast jag såg en annan människa än Christian. Han börjar bli rastlös å sjunger samma sång med egen hittepå text om och om igen. Fortsätter han med de så stryper jag nog honom innan det är klart.
Det var iofs fullt inne på förlossningen men alla mammor var förlösta. Å här väntar vi i "förrådet" å har snart gjort det i 2 timmar. Jag hade alltså kunnat tagit sovmorgon i morse oxå...trött, nervös och förväntansfull åsså händer inget.
Christian gick nyss och hämtade en parkeringslapp så då kanske dom ser igen att vi är här.
Jaja den som väntar på nåt gott, men de känns som det här börjar bli väldigt vanligt för oss två ;-).


Tjingeling

ANNONS
Av Linda Täfvander - 18 oktober 2012 12:16

Fredagen den 19 0ktober kommer att bli något alldeles speciellt. Kl 08.00 ska vi infinna oss på sjukhusets ultraljudsmottagning och bli inskrivna på förlossningen för att få bli igångsatta. ÄNTLIGEN ska vi snart få träffa lilla pyret. Wiiiiiiieee!!!!

Kommer förmodligen inte kunna sova så bra inatt och fundera tusen gånger om jag packat med allt nödvändigt i väskan, men va tusan gör det om vi glömt en tandborste nu när vi äntligen ska få bli tre!!


Fortsätter lite på berättelsen om vår långa resa till vårt mål.


Nästa remiss angående ultraljudsundersökning damp ner i brevlådan (med resevation för att jag har lite diffusa minnen på datum och tid) ca 6 månader efter första besöket på kvinnokliniken. Där i mellan hade jag fått varit på labb och kollat upp mitt blod och hormonvärden järndepåer mm.


Denna gång skulle jag få göra ett invändigt ultraljud för att kontrollera mina äggstockar. Detta framkom inte direkt på remissen jag fått, för jag trodde att ultraljudet skulle göras utanpå kroppen.

Äntligen !! minns jag att jag tänkte, nu börjar det hända grejer.

Jag åkte dit själv eftersom att jag tyckte att det var onödigt att vi skulle behöva åka ifrån jobbet båda två.

Det var nog svårt att få min dåvarande chef att förstå att detta var viktigt för mig. När jag bad om att få åka ifrån jobbet någon timme pga läkarbesöket så fick jag ett knäpptyst svar följt av den största suck du kan tänka dig. Hon hade väl inte så mycket val !, var nästa del av meningen. (jag frågade även i god tid innan)

Jag var den enda på jobbet som inte hade barn och hon tyckte att det kunde förbli så tills jag var i 30 årsåldern fär det var den bästa åldern att skaffa barn i, (enligt henne). Jag kände mig ofta särbehandlad på mitt förra jobb. Jag kunde ju jobba jämt för jag hade ju bara Christian.

Jaja nog om denna tragiska arbetsplats!!


In på undersökning. Denna gång frågade läkaren om det var ok att en barnmorskelev kunde få vara med under underskökningen?! Jag svarade JA, för ensam med en manlig gynekolog ville jag inte vara igen.

-Du kan klä av dig nertill bakom draperiet, sa han.

-Jaha, sa jag men skulle det inte vara ett ultraljud idag ??

-JO svarade han men det är ju ett vaginalt.

Shit  detta var jag inte mentalt förberedd på. Tankar och frågor bara snurrade runt i mitt huvud. Åh tänk om jag ändå hade haft christian vid min sida, om jag hade vetat.

Det var bara att hoppa upp i stolen och genomlida detta. Det gjord inte ont, men läkaren var knäpptyst under undersökningen.

Jag frågade vad det var han såg och då bad han mig vara tyst tills han hade kollat klart.

Jaha tänkte jag han måste väl koncentrera sig, men det hade ju suttit fint om han kunde ha talat om det innan han började undersökningen.

När han tittat klart gick han tillbaka till en bild av den vänstra äggstocken och sa att

-Du ser dom är cystorna som ligger som ett pärlhalsband längsmed hela din äggstock??

När han sa cystor slutade jag halvt att lyssna CANCER tänkte jag direkt.

-Dom är ca 1 cm i diameter, fortsatte han.

-Jaha sa jag, med gråten i halsen.  Vad är det för något frågade jag sen.

-Ja antingen är det en sjukdom eller så är dom hormonella, fick jag till svar.

Blodproven som jag tagit på labb visade inga hormonella förändringar, så jag drog min egen slutsats, det var en sjukdom. Cancer säkert med min "tur" tänkte jag.

Med detta på näthinnan och i hjärnan fick jag klä på mig och läkaren tackade för sig och bad mig vänta på nästa remiss som han skulle skicka.

Jag fick lämna rummet och återgå till mitt "underbara" jobb och min trevliga och muntra chef.


Jahapp, då var det bara att fortsätta vänta igen då. TICK TACK TICK TACK.

Fortsättning följer.


ÅÅÅ nu mina vänner ska jag äta lite kolhydrater, kanelbullar och dricka en stor god kopp kaffe och ladda inför morgondagen!!


Håll tummarna :) KRAAAAAAM

ANNONS
Av Linda Täfvander - 17 oktober 2012 11:48

.....behöver oftast inte vänta 5 år 9 månader och 14 dagar.

Men det behövde vi.

Efter att behövt genomgå x- antal fertilitetsutredningar är vi äntligen gravida, och det alldeles på egen hand.

Det är nu bara två dagar kvar av graviditeten (eller kanske ingen) men jag har gått över tiden 12 dagar idag.

Det har varit en lång resa, en bergochdalbana från start till snart mål.

Vi längtar så efter det lilla knytet som varit min inneboende i 9 månader och 12 dagar. Att få hålla i något såååå efterlängtat, få veta om det är en pojke eller flicka, se vem av oss som bebisen liknar mest, det känns så spännande men samtidigt lite skräckinjagande. Tankar som snurrar runt i huvudet ju längre tiden har gått, tänk om något är fel eller går fel under förlossningen. Tror delvis att det är därför vi får gå över tiden oxå, pga min oro. Men jag vet ju att vi kommer att vara i trygga händer på förlossningen och att vi kvinnor är ju skapta för detta.


Från den dagen som vi bestämde oss för att vi ville bli en liten familj för snart 6 år sedan till nu känns som en evighet.

Att bli bemött med ett nedvärderande skratt första gången du går till fertilitetsläkaren var inte den bästa början på resan, men så startade min/vår resa i allafall.


Jag sökte hjälp på vårdcentralen för att jag var så otroligt trött jämt å ständigt, kände att kroppen inte orkade med, jag blev mer och mer nedstämd.

Läkaren tyckte att jag skulle pröva pollenallergimedicin, för det var den tiden på året och min trötthet kunde ju kanske bero på pollenallergi. Så här i efterhand så kan jag se tillbaka och inse att det var redan då för 6 år sedan som jag började min resa in i väggen.

Hon frågade lite om min menstraution och jag berättade att den uteblivit sedan jag slutat med p-piller sedan ett och ett halvt år tillbaka. Jag berättade även att vi försökt bli gravida men inte lyckats och det var då hon skrev en remiss till Kvinnokliniken på Sundsvalls sjukhus.


Jag fick komma till en läkare, som jag förövrigt trodde skulle vara kvinnlig men ack så fel jag hade när jag ensam klev innanför dörren till undersökningsrummet. Han undrade varför jag var där och jag svarade att vi försökt bli gravida i över ett år och att jag trodde att jag hade en sjukdom som heter PCO.http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Polycystiskt-ovarialsyndrom---PCOS/?ar=True

Läkaren tittade på mig skrattae lite och frågade varför jag trodde att jag hade det??

Jag rabblade upp alla symtom som jag hade plus att jag sa att jag läst lite om det på nätet. Där gjorde jag fel tydligen,, för då hånskrattade läkaren åt mig och sa att jag inte ska tro allt som står på internet.

Jag fick trots detta börja en utredning om ofrivillig barnlöshet, och fick klä av mig alla kläder medans läkaren undersökte min kroppsbehåring. Jag var helt ensam med läkaren och kände mig aningen utsatt och obekväm.

Jag talade om för honom att jag nyss rakat benen eftersom att det var sommar och jag brukade jobba i kjol. Han blev irriterad och menade på att jag skulle ha läst på remissen att ja inte skulle raka bort något hår.

Till saken hör att det stod ingenting om det på den remissen jag fick i allafall.

Sen var undersökningen över och jag skulle bara få vänta på nästa remiss, som visade sig ta 6 månader att få fram.


Usch det blev väldigt personlig- och lång text märker jag. Skriver fortsättningen en annan dag. Nu ska jag bara njuta av att äntligen få vara gravid och snart få träffa vårt lilla pyre. Lämna gärna en kommentar om ni vill.


Tjingeling så länge

     


Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
Oktober 2012
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ 1plus1blir3 med Blogkeen
Följ 1plus1blir3 med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se